Svenska AP-fonderna investerar närmare en halv miljard kronor i gruvbolaget Newmont Minings som får hård kritik för gruvprojektet Minas Conga. Regeringen måste nu ge AP-fonderna ett nytt etiskt regelverk, skriver Latinamerikagrupperna och Casa Perú Suecia i Dagens Industri.
Máxima Acuña visar skador från polisen och säkerhetsvakterna när familjen skulle vräkas i Cajamarca, Peru, i augusti 2011. Fotograf: Malena Wåhlin
Undantagstillstånd, militarisering och regeringskris är resultatet av en långvarig gruvkonflikt med svenska intressen i Cajamarca i norra Peru. Befolkningen är i uppror mot det amerikanska gruvbolaget Newmont Minings planer på ännu ett utvinningsprojekt i området och situationen har kastat in det sydamerikanska landet i en ekonomisk och politisk kris. Det nya gruvprojektet kommer att torrlägga viktiga vattenkällor och hotar vattentillgången för tusentals människor. Svenska AP-fonderna investerar närmare en halv miljard kronor i gruvbolaget och gruvans säkerhetsvakter är anställda av det svenska företaget Securitas.
Newmont är huvudägare av Latinamerikas största gruva,Yanacocha, som nu med regeringens tillstånd ska utökas med gruvprojektet Minas Conga. Den nytillträde peruanska presidenten Ollanta Humala lovade under valkampanjen att prioritera miljön och hälsan framför vinster för gruvindustrin men verkar redan ha glömt bort sitt vallöfte. Han har nu gett sitt godkännande för den nya gruvan och skickat ett stort antal militärer till området för att stoppa lokalbefolkningens demonstrationer. Den politiska krisen har fått den peruanska regeringen att skälva och hälften av ministrarna har avgått i protest.
I början av hösten lanserade Swedwatch en granskning av AP-fondernas investeringar i Newmont Mining på uppdrag av Latinamerikagrupperna. Redan då anade vi att situationen kunde explodera. Lokalbefolkningens uppror mot gruvbolaget är ett led i en långvarig konflikt som kretsar kring vattenföroreningar och vattenbrist som drabbat de självförsörjande bönderna i området hårt. Gruvan har fått flera floder att torka ut samtidigt som den orsakar allvarlig förorening av det vatten som finns kvar. Yanacochagruvan använder 570 liter vatten per sekund. Utsläpp av försurat vatten och vatten som innehåller höga halter av arsenik, bly, kadmium och mangan har bekräftats i flera studier. Halterna är så höga att de innebär en allvarlig risk för människors hälsa, samtidigt som den biologiska mångfalden i de floder som förorenats av gruvan har sjunkit drastiskt.
Cajamarcaprovinsen fortsätter, efter flera decenniers gruvdrift, att vara en av Perus fattigaste – trots de rika naturtillgångarna. Gruvan har fått sociala problem som tiggeri, prostitution, alkoholism, kvinnomisshandel och hemlösa barn att öka i provinshuvudstaden.
Swedwatchs fältstudie pekade på hur gruvbolaget köpt upp mark från korrumperade byledare för en spottstyver. Fattiga bönder har känt sig hotade att sälja sin mark och familjer har slängts ut från hus och mark. Ursprungsfolken har inte heller tillfrågats om investeringarna enligt FN:s deklaration om urfolkens rättigheter och ILO 169. De nya utvinningsplanerna hotar direkt ursprungsfolkens existens i området. Gruvföretaget äger nu ett område på 25 000 hektar som omfattar källorna till fyra viktiga floder. Det handlar inte längre bara om land grabbing, utan också om water grabbing.
Våra svenska pensionspengar investeras alltså i ett gruvbolag som anklagas för grova kränkningar av mänskliga rättigheter och miljöförstöring, och som nu dessutom orsakat en allvarlig politisk kris i Peru. Samtidigt hyr svenska Securitas genom sitt dotterbolag Forza ut sin personal för att vakta gruvan och säkerhetsbolaget har flera gånger anmälts för grova övergrepp mot lokalbefolkning.
Det var med stor förundran vi tog del av AP-fondernas Etikråds respons på Swedwatchs rapport. De tänkte inte låta sig påverkas av rapporten, trots att det blev uppenbart att de svenska pensionsfonderna saknade en strategi för att påverka gruvbolagets agerande i Cajamarca. Det visar än en gång att regeringen och socialdemokraterna (Pensionsgruppen) behöver skapa ett tydligare etiskt regelverk för AP-fonderna och tillföra resurser för ett oberoende Etikråd. Som ägare i Newmont Mining och Securitas bör AP-fonderna tydligt ta ställning för att mänskliga rättigheter och miljö måste gå före vinstintressena alternativt utesluta företagen från sina placeringar. Parallellt borde den svenska regeringen, tillsammans med de andra europeiska länder, kräva att Världsbanken, som också är delägare i Yanacochagruvan, agerar för att stoppa det nya gruvprojektet tills en garanterat oberoende miljökonsekvensanalys har gjorts och ursprungsfolkens rättigheter har respekterats och uppfyllts.
Francisco Contreras, ordförande Latinamerikagrupperna
Oliver López, ordförande i Casa Perú Suecia
Här finns artikeln att läsas på DI: http://di.se/Default.aspx?pid=254725__ArticlePageProvider&epslanguage=sv&referrer
Här kan du läsa mer om kritiken av AP-fondernas investeringar och skicka e-brev till ansvariga ministrar för AP-fonderna:www.latinamerikagrupperna.se/ap-fonderna
Fuente:
No hay comentarios:
Publicar un comentario